Ängelholms tobakshistoria, fortsättning

För över tio år sedan skrev jag ett stycke om Ängelholms korta tobakshistoria. Här har jag nu en bild av cigarrfabriken, som den såg ut 40 till 50 år efteråt. Texten är delvis en upprepning av vad jag skrev hösten 2007, men det kanske behövs en liten repetition! Tobaksnäringen har tidvis varit viktig i Ängelholm, även om företagen inte blivit särskilt långvariga. Här, på Bryggaregatan 3, startade år 1907 bland andra handlanden Ernst Paulson och bryggeridisponenten Herman Rosander AB Hamburg Cigarrfabrik. År 1911 hölls bolagsstämma på Hotell Thor, och då kunde Rosander rapportera, att de mellan sex och tolv anställda, kvinnor och män, under året tillverkat 615 000 cigarrer. Tobaken importerades från Sumatra och Brasilien. Cigarrerna såldes bland annat i Ernst Paulsons butik, men om den tillverkade mängden stämmer, måste marknaden nog ha sträckt sig en bra bit utanför Ängelholm! Redan 1916 lades dock fabriken ned. Den gamla cigarrfabriken revs 1964 för att lämna plats åt ett hyreshus, nuvarande Kristian II:s väg 1 B. Bilden, som finns i privat ägo, är förmodligen tagen strax innan rivningen.

Östergatan i söder

Östergatan blev Ängelholms genomfartsväg på 1920-talet. Då startade också stadens första bestående bilfirma, Dahlberg & Viebke, i huset till vänster på bilden, där en bil just får tanken fylld. På samma plats ligger nu ett vitt funkishus, byggt 1939. En ung trädallé pryder Östergatans sidor bort mot Ringdahlska fastigheten i fonden. Till höger om denna skymtar tegelbrukets skorsten, och på högra sidan om gatan, bakom staket och häck ligger Framnäs, där Hanssons möbler senare höll till i flera decennier. Trafikfyren mitt i gatan, en gjutjärnspelare med fyra lampor, var Ängelholms första, ditsatt hösten 1931.

Östergatan 57, Folkets hus

Östergatan 57 är nu, 2018, en aktuell adress, med anledning av omvandlingen av gamla Paletten till nya hotellet och restaurangen Hus 57. Paletten byggdes 1968, och ersatte då huset på bilden, Ängelholms första Folkets hus. Huset köptes 1899 av den nybildade Folkets hus-föreningen, för att den växande arbetarrörelsen skulle ha en lokal att mötas i. Det blev ett levande och livaktigt hus, med fackföreningsträffar, politiska debatter, biograf och brottning. När den första Ängelholmsrevyn startade 1946 hade man sina föreställningar här. Sista dansen gick på nyårsafton 1967, och sista framträdandet gjorde den gästspelande Malmörevyn 16 januari 1968. I november samma år invigde finansminister Gunnar Sträng det nya Folkets hus och Restaurang Baldakinen, som Paletten hette det första året.

Guldfasanen och Hotell Thors trädgård

Östergatan 39-41, Guldfasanen, byggdes 1933-34. Det stiliga namnet kommer av fastighetsbolaget som stod bakom huset, ritat av malmöarkitekten Carl E. Rosell. Teglet kom från Villans tegelbruk, och huset var hypermodernt: centralvärme, varmt och kallt vatten, kylskåp, badrum med inmurat badkar i varje lägenhet. Elspis och marmorbänkar i köken fullbordade lyxen. Vid grinden hitom Guldfasanen finns en skylt där det står ”Hotell Thors trädgård”. Man kan tänka sig att det är dit de båda herrarna på trottoaren är på väg denna varma sommarmiddag. Hotell Thor var i nästan 100 år, fram till våren 1968, stället man gick till, om man skulle supera eller kalasa i Ängelholm.

Stortorget 1958

Vid Stortorgets norra sida fanns länge ett vackert järnsmidesarbete med en mindre tilldragande odör. Det var en pissoar, avsedd för herrar med trängande behov. Inrättningen stod mot det plank som skiljde torget från den s.k. Olanderska trädgården, ungefär där stadsbibliotekets entré finns idag. Teckningen är gjord 1958 av NST-journalisten Sven Bergh. På taknocken till gårdshuset i kvarteret Duvan sitter en tupp. Den finns numera inne i biblioteket, en trappa upp i restaurangen. Pissoaren ersattes med en underjordisk toalettinrättning bakom gamla rådhuset.