”Linnéboken” på Storgatan 150

På gården till Storgatan 150 växte en stor bok, en motsvarighet till de jättar som ännu finns på kyrkogården. Den sträckte sin stora krona in över granntaket på nummer 148, och rötterna åt sig in under grunden. Fastighetsägaren ville alltså gärna bli av med trädet. Men en hembygdsentusiast, Sigfrid Johansson från Gamla Lergökar, protesterade, och fick stöd av skogsforskaren Bertil Lindquist från Göteborg, som till och med köpte trädet och försökte få det fridlyst. Ett av argumenten för bevarande var, att Carl Linnæus skulle varit inblandad i planteringen – trädet kallades ”Linnéboken”. Debatten och striden rasade några år i början av 1960-talet. Lindquist avled 1963 (han ligger begravd på Ängelholms kyrkogård strax intill platsen för bokstriden), och 1965 föll trädet för motorsågen. Bilden är tagen 2 juli 1951 av botanikprofessorn från Lund, Henning Weimarck, och hans son Gunnar, och tillhör Naturskyddsföreningen i Skåne.

Ängelholms mejeri och ”Starby hosta”

Ängelholms mejeri låg vid Östergatan, på parkeringsplatsen invid Mejeribron. Mejeriet byggdes 1895 och stängdes på 1970-talet. En levande avknoppning är Engelholms Glass, som startade på 1930-talet. Nedanför mejeriet var länge en brygga för båttrafiken på ån. Även turistbåten Laxen hade tidigare sin utgångsplats här. På bilden, från 1914, ser vi motorfartyget Rönneå, som ägdes av Båtföreningen Rönne i Starby. Rönneå sattes i trafik 1912, och gick med gods och människor mellan Starby och Ängelholm, två turer dagligen. På sommaren fortsatte turerna ut till Skälderviken. På grund av motorljudet kallades båten ”Starby hosta”. I början av 1920-talet upphörde trafiken till Starby, men ”Starby hosta” köptes av Ängelholms Havsbadsbolag, och fortsatte hela årtiondet att föra badgäster mellan staden och havet.

Öresundsvarvets arbetares semesterhem

År 1939 köpte Öresundsvarvet i Landskrona ett hus nära Luntertun, som byggdes om och renoverades för att passa som semesterhem för arbetarna. Året innan hade ju den lagstadgade semestern införts för alla anställda. Under ett antal veckor, en vecka per familj, stod hemmet öppet för Öresundsvarvets förmän och arbetare med familjer. De bodde i huvudbyggnaden och i stugor: Salénstugan, Ridellstugan, Wallem-stugan m fl. Till anläggningen hörde båten Solglimten. Med den tuffade man först uppströms Rönneå till Ängelholm och kajplatsen vid läderfabriken för inköpsärenden, och sedan ut till havet för bad. 1982 blev sista sommaren för semesterhemmet. Nu ligger det bostadshus i backen på Resedavägen.

Hotell Vega

Storgatan 30 är ett av Stortorgets äldsta hus. Där nu ett café och en spel- och tobaksaffär håller till, fanns från 1880 Hotell Skandinavien, snart omdöpt till Wega, i spåren av Nordenskiölds upptäckt av Nordostpassagen – hans fartyg hette just Wega. På gården fanns uteservering och kägelbana. Här höll skräddaren August Palm det första kända socialdemokratiska agitationsmötet i staden, 9 juni 1886. Från 1890 fanns den Bergklintska flickskolan en trappa upp, och under 1900-talet hade tidningen Skånska Socialdemokraten sina redaktionslokaler här. Under en stor del av 1900-talet inrymde bottenvåningen Gunnar Anderssons möbelaffär. Det var också han som 1929 byggde till fastigheten längs Laxgatan ner till Östergatan.

Kronohäktet vid Tingstorget

Kronohäktet i Ängelholm byggdes på 1830-talet. Staten behövde då ett häkte för de västra delarna av Kristianstads län. Forslandet av rannsakningsfångar till Kristianstad tog för mycket tid för kronobetjäningen, och belastade dessutom skjutsbönderna. Rymningsrisken var också en faktor. Under 1820-talet hade Bjäre härad och Ängelholms stad gemensamt uppfört ett häkte vid det blivande Tingstorget. Detta häkte var 15 alnar och 6 tum i kvadrat, och 4 alnar 9 tum högt, och hade två välvda arrestrum och en vaktbostad. Nu byggdes detta till, så att huset förlängdes till 29 alnar mot norr, och byggdes till med en våning. Man fick därmed plats både för betydligt fler fångar, och en bostad för vaktbetjäning. Från och med 1840 tjänade huset som kronohäkte. Här förvarades fångar i väntan på rättegång i Bjäre härads tingshus vid Storgatan fram till 1861, och därefter i det tingshus som byggdes vid Tingstorget. Även kortare fängselsestraff avtjänades i häktet, som fanns kvar som sådant till 1936.

Storgatan 39

Storgatan 39, någon gång mellan 1910 och 1920. I just detta hus låg Evas Shop fram till dess att nuvarande nya fastighet byggdes kring 1990, och Eva flyttade över till den. Efter nedläggningen har matstället Torstens tagit över lokalen. Till vänster går numera Bagare Palms gång in mot Tingstorget. När bilden togs, ägdes huset av Lars Friberg, som hade Nya herrekiperingsaffären, till höger. Tre, som man kan tycka redan välklädda, herrar tittar intresserat i skyltfönstret. Närmast fanns Kruses Rak & Frisersalong, som i två generationer drevs av Herman och sonen Henning. Det kan vara Henning som står i vit rock utanför ingången. Ernst Paulson skyltar effektivt på sin höga gavel, som då nog var ganska ny. Förutom manufaktur och skrädderi hade Paulson även pappershandel och cigarraffär.

Minnessten över Don nära Rönnevik

Söder om bangolfbanan vid Rönnevik, till vänster om gången från Danielslundsgatan ner mot ån, står en minnessten med texten "Don" inhuggen. På den övre bilden syns stenen i vänsterkanten. Don var en hund som tillhörde en pensionerad militär, Knut Peyron, vilken bodde på Danielslundsgatan 12. När Don dog fick han en minnessten intill minigolfbanan vid Rönnevik. Peyron flyttade in 1926. Minnesstenen kan väl förmodas ha kommit till senast på 1930- eller 40-talen. Peyron avled i mitten på 50-talet, men var rullstolsburen de sista åren i sitt liv. Huruvida Don även är begravd på platsen för stenen är okänt, men verkar väl ganska troligt.