Minnessten över Don nära Rönnevik

Söder om bangolfbanan vid Rönnevik, till vänster om gången från Danielslundsgatan ner mot ån, står en minnessten med texten "Don" inhuggen. På den övre bilden syns stenen i vänsterkanten. Don var en hund som tillhörde en pensionerad militär, Knut Peyron, vilken bodde på Danielslundsgatan 12. När Don dog fick han en minnessten intill minigolfbanan vid Rönnevik. Peyron flyttade in 1926. Minnesstenen kan väl förmodas ha kommit till senast på 1930- eller 40-talen. Peyron avled i mitten på 50-talet, men var rullstolsburen de sista åren i sitt liv. Huruvida Don även är begravd på platsen för stenen är okänt, men verkar väl ganska troligt.

Vattengatan vid åpromenaden

Så här såg det ut på platsen för Rönne brygga år 1912. I änden av Vattengatan, ovanför sluttningen ner mot Rönne å, fanns detta lilla vackra tegelhus. I huset bodde Albertina Pålsson, född 1859 i Kroppåkra, Munka Ljungby. Albertina hade vid den här tiden en affär där hon sålde snörmakeriarbeten. Ägare till Albertina Pålssons bostad var handelsman Agardh, tidigare innehavare av en av Ängelholms mer kända och långvariga affärer, som låg på Storgatan 45. Innan den i början av 1960-talet ersattes av Domus hette den Pomona. Albertina Pålsson avled i Ängelholm 1940. Den stora gaveln i bakgrunden till vänster hör till ett stort varumagasin, tillhörigt affären vid Storgatan. Magasinet revs 1938.

Ängelholms bryggeri

Kristian II:s väg mellan Skolgatan och Klippanvägen hette före 1967 Bryggaregatan. Där, mellan gatan och ån, låg nämligen Ängelholms bryggeri. Bryggeriet grundades efter mitten på 1800-talet. 1892 anställdes en duktig bryggmästare, Herman Rosander, som fått sin utbildning i Berlin. Nu moderniserade man till ett ångbryggeri, byggde mälteri och skaffade ismaskin i stället för att förlita sig på att Rönne å skulle frysa till. I kvarteret mitt emot byggdes en disponentvilla. 1937 efterträddes Herman Rosander av sonen Nils. Tillverkningen las ner 1960 och byggnaderna revs 1964. På platsen ligger nu bostadsrättsföreningen Bryggeriets hus. Disponentvillan var ett par år ungdomsgård.

Gustava Grönvall

Gustava Grönvall (1843-1927) är kanske framför allt ihågkommen för att hon rodde badgäster och vedplockare över Rönne å. Hon kallas ibland ”Stava Karlberg”. Gustavas far hette Jöns och var stadstjänare. Gustava födde 1866 dottern Thora Alexandra. 1871 flyttade hon till Aringsås i Småland, en plats som numera heter Alvesta. Där var hon piga hos en familj Pommer, vilken kommit dit från Höja. Våren 1873 fick hon gossen Karl Mauritz, så småningom Ängelholms siste kakelugnsmakare. Tillsammans med mor Cecilia och den avdankade husarkorpralen Anders Carlberg flyttade Gustava till ett hus i "Jerusalem", den nordligaste delen av kvarteret Näktergalen. Gustava arbetade många år som handsksömmerska åt Löthmans i Helsingborg, vilket var ett vanligt hemarbete bland Ängelholms kvinnor. Paulina Öman, Storgatan 67, var förmedlare av symaskiner och material mellan fabrikör Löthman och handsksömmerskorna i staden.

Ängelholms tobakshistoria, fortsättning

För över tio år sedan skrev jag ett stycke om Ängelholms korta tobakshistoria. Här har jag nu en bild av cigarrfabriken, som den såg ut 40 till 50 år efteråt. Texten är delvis en upprepning av vad jag skrev hösten 2007, men det kanske behövs en liten repetition! Tobaksnäringen har tidvis varit viktig i Ängelholm, även om företagen inte blivit särskilt långvariga. Här, på Bryggaregatan 3, startade år 1907 bland andra handlanden Ernst Paulson och bryggeridisponenten Herman Rosander AB Hamburg Cigarrfabrik. År 1911 hölls bolagsstämma på Hotell Thor, och då kunde Rosander rapportera, att de mellan sex och tolv anställda, kvinnor och män, under året tillverkat 615 000 cigarrer. Tobaken importerades från Sumatra och Brasilien. Cigarrerna såldes bland annat i Ernst Paulsons butik, men om den tillverkade mängden stämmer, måste marknaden nog ha sträckt sig en bra bit utanför Ängelholm! Redan 1916 lades dock fabriken ned. Den gamla cigarrfabriken revs 1964 för att lämna plats åt ett hyreshus, nuvarande Kristian II:s väg 1 B. Bilden, som finns i privat ägo, är förmodligen tagen strax innan rivningen.

Östergatan i söder

Östergatan blev Ängelholms genomfartsväg på 1920-talet. Då startade också stadens första bestående bilfirma, Dahlberg & Viebke, i huset till vänster på bilden, där en bil just får tanken fylld. På samma plats ligger nu ett vitt funkishus, byggt 1939. En ung trädallé pryder Östergatans sidor bort mot Ringdahlska fastigheten i fonden. Till höger om denna skymtar tegelbrukets skorsten, och på högra sidan om gatan, bakom staket och häck ligger Framnäs, där Hanssons möbler senare höll till i flera decennier. Trafikfyren mitt i gatan, en gjutjärnspelare med fyra lampor, var Ängelholms första, ditsatt hösten 1931.

Östergatan 57, Folkets hus

Östergatan 57 är nu, 2018, en aktuell adress, med anledning av omvandlingen av gamla Paletten till nya hotellet och restaurangen Hus 57. Paletten byggdes 1968, och ersatte då huset på bilden, Ängelholms första Folkets hus. Huset köptes 1899 av den nybildade Folkets hus-föreningen, för att den växande arbetarrörelsen skulle ha en lokal att mötas i. Det blev ett levande och livaktigt hus, med fackföreningsträffar, politiska debatter, biograf och brottning. När den första Ängelholmsrevyn startade 1946 hade man sina föreställningar här. Sista dansen gick på nyårsafton 1967, och sista framträdandet gjorde den gästspelande Malmörevyn 16 januari 1968. I november samma år invigde finansminister Gunnar Sträng det nya Folkets hus och Restaurang Baldakinen, som Paletten hette det första året.