Hotell Vega

Storgatan 30 är ett av Stortorgets äldsta hus. Där nu ett café och en spel- och tobaksaffär håller till, fanns från 1880 Hotell Skandinavien, snart omdöpt till Wega, i spåren av Nordenskiölds upptäckt av Nordostpassagen – hans fartyg hette just Wega. På gården fanns uteservering och kägelbana. Här höll skräddaren August Palm det första kända socialdemokratiska agitationsmötet i staden, 9 juni 1886. Från 1890 fanns den Bergklintska flickskolan en trappa upp, och under 1900-talet hade tidningen Skånska Socialdemokraten sina redaktionslokaler här. Under en stor del av 1900-talet inrymde bottenvåningen Gunnar Anderssons möbelaffär. Det var också han som 1929 byggde till fastigheten längs Laxgatan ner till Östergatan.

Kronohäktet vid Tingstorget

Kronohäktet i Ängelholm byggdes på 1830-talet. Staten behövde då ett häkte för de västra delarna av Kristianstads län. Forslandet av rannsakningsfångar till Kristianstad tog för mycket tid för kronobetjäningen, och belastade dessutom skjutsbönderna. Rymningsrisken var också en faktor. Under 1820-talet hade Bjäre härad och Ängelholms stad gemensamt uppfört ett häkte vid det blivande Tingstorget. Detta häkte var 15 alnar och 6 tum i kvadrat, och 4 alnar 9 tum högt, och hade två välvda arrestrum och en vaktbostad. Nu byggdes detta till, så att huset förlängdes till 29 alnar mot norr, och byggdes till med en våning. Man fick därmed plats både för betydligt fler fångar, och en bostad för vaktbetjäning. Från och med 1840 tjänade huset som kronohäkte. Här förvarades fångar i väntan på rättegång i Bjäre härads tingshus vid Storgatan fram till 1861, och därefter i det tingshus som byggdes vid Tingstorget. Även kortare fängselsestraff avtjänades i häktet, som fanns kvar som sådant till 1936.

Storgatan 39

Storgatan 39, någon gång mellan 1910 och 1920. I just detta hus låg Evas Shop fram till dess att nuvarande nya fastighet byggdes kring 1990, och Eva flyttade över till den. Efter nedläggningen har matstället Torstens tagit över lokalen. Till vänster går numera Bagare Palms gång in mot Tingstorget. När bilden togs, ägdes huset av Lars Friberg, som hade Nya herrekiperingsaffären, till höger. Tre, som man kan tycka redan välklädda, herrar tittar intresserat i skyltfönstret. Närmast fanns Kruses Rak & Frisersalong, som i två generationer drevs av Herman och sonen Henning. Det kan vara Henning som står i vit rock utanför ingången. Ernst Paulson skyltar effektivt på sin höga gavel, som då nog var ganska ny. Förutom manufaktur och skrädderi hade Paulson även pappershandel och cigarraffär.

Minnessten över Don nära Rönnevik

Söder om bangolfbanan vid Rönnevik, till vänster om gången från Danielslundsgatan ner mot ån, står en minnessten med texten "Don" inhuggen. På den övre bilden syns stenen i vänsterkanten. Don var en hund som tillhörde en pensionerad militär, Knut Peyron, vilken bodde på Danielslundsgatan 12. När Don dog fick han en minnessten intill minigolfbanan vid Rönnevik. Peyron flyttade in 1926. Minnesstenen kan väl förmodas ha kommit till senast på 1930- eller 40-talen. Peyron avled i mitten på 50-talet, men var rullstolsburen de sista åren i sitt liv. Huruvida Don även är begravd på platsen för stenen är okänt, men verkar väl ganska troligt.

Vattengatan vid åpromenaden

Så här såg det ut på platsen för Rönne brygga år 1912. I änden av Vattengatan, ovanför sluttningen ner mot Rönne å, fanns detta lilla vackra tegelhus. I huset bodde Albertina Pålsson, född 1859 i Kroppåkra, Munka Ljungby. Albertina hade vid den här tiden en affär där hon sålde snörmakeriarbeten. Ägare till Albertina Pålssons bostad var handelsman Agardh, tidigare innehavare av en av Ängelholms mer kända och långvariga affärer, som låg på Storgatan 45. Innan den i början av 1960-talet ersattes av Domus hette den Pomona. Albertina Pålsson avled i Ängelholm 1940. Den stora gaveln i bakgrunden till vänster hör till ett stort varumagasin, tillhörigt affären vid Storgatan. Magasinet revs 1938.

Ängelholms bryggeri

Kristian II:s väg mellan Skolgatan och Klippanvägen hette före 1967 Bryggaregatan. Där, mellan gatan och ån, låg nämligen Ängelholms bryggeri. Bryggeriet grundades efter mitten på 1800-talet. 1892 anställdes en duktig bryggmästare, Herman Rosander, som fått sin utbildning i Berlin. Nu moderniserade man till ett ångbryggeri, byggde mälteri och skaffade ismaskin i stället för att förlita sig på att Rönne å skulle frysa till. I kvarteret mitt emot byggdes en disponentvilla. 1937 efterträddes Herman Rosander av sonen Nils. Tillverkningen las ner 1960 och byggnaderna revs 1964. På platsen ligger nu bostadsrättsföreningen Bryggeriets hus. Disponentvillan var ett par år ungdomsgård.

Gustava Grönvall

Gustava Grönvall (1843-1927) är kanske framför allt ihågkommen för att hon rodde badgäster och vedplockare över Rönne å. Hon kallas ibland ”Stava Karlberg”. Gustavas far hette Jöns och var stadstjänare. Gustava födde 1866 dottern Thora Alexandra. 1871 flyttade hon till Aringsås i Småland, en plats som numera heter Alvesta. Där var hon piga hos en familj Pommer, vilken kommit dit från Höja. Våren 1873 fick hon gossen Karl Mauritz, så småningom Ängelholms siste kakelugnsmakare. Tillsammans med mor Cecilia och den avdankade husarkorpralen Anders Carlberg flyttade Gustava till ett hus i "Jerusalem", den nordligaste delen av kvarteret Näktergalen. Gustava arbetade många år som handsksömmerska åt Löthmans i Helsingborg, vilket var ett vanligt hemarbete bland Ängelholms kvinnor. Paulina Öman, Storgatan 67, var förmedlare av symaskiner och material mellan fabrikör Löthman och handsksömmerskorna i staden.